Biskop Anders Arborelius ocd
"Se din Moder"
Katekes vid stiftsungdomsdagen i Stockholm 30 augusti 2003
Upphovet till sitt liv i Jungfruns skte lade han ner i dopets klla;
Han gav t vattnet det han gav t sin moder, ty kraften frn den Hgste
- den Helige Ande - som verskyggade modern och lt henne fda
Frlsaren, den lter ocks genom dopets bad den troende fdas p nytt.
Leo den store
Alla vet att vi katoliker har ett speciellt frhllande till Jungfru Maria. Hon hjlper oss bttre n ngon annan att komma Jesus nrmare och s ocks komma varandra nrmare. Och d r frgan om vi verkligen tar vara p allt vad det innebr att ha en krleksfull och kta relation till Jungfru Maria. Under den hr katekesen skall vi frska upptcka hur vrt liv i gemenskap med Jesus kan frdjupas och bli nnu underbarare genom kontakten med Jungfru Maria. Och jag tnkte ta min utgngspunkt i de vanliga svrigheter som man ofta har som ung katolsk kristen i Sverige av idag - och kanske i alla tider och miljer. Samtidigt vet vi genom vr tro p den Korsfste att det som r svrt fr oss br vi aldrig p egen hand. Jesus vill bra oss, om vi lter oss bras. Han vill heliggra oss precis dr vi lever, precis sdana vi r. Han brjar arbeta med det bristflliga material som vi r. De svrigheter och frestelser - ja, ibland kan vi rentav tala om avgudar - som vi kmpar med r bara ngot som sporrar oss att lita mer och mer p Gud. Marias tillit till Gud kan ocks bli vr.
Men nu skall vi mta ngra av vra unga katoliker i Sverige och se hur deras problem kan vndas till mysterium, allts till en krlekens hemlighet dr Jesus r med oss, tack vare Jungfru Maria. Vi r alla kallade till helighet. Vi fr tro att Gud kan gra helgon ocks av oss hr och nu.
1. Roman, en lagom vanartig tonring i en mellansvensk stad har fljande att sga: "Kyrkan sger mig ingenting, mssan r trkig, prsterna urvissna". Men sedan tillgger han ngot viktigt: "men nd kan jag inte lta bli att vara katolik, var skulle jag annars ta vgen, jag hr hemma dr." Som de flesta andra lyssnar Roman mycket p hur det knns och hur det inte knns och vad han fr ut av allting och vad det ger honom, inklusive vad sjlva livet och tillvaron sger honom. Risken r att vi gr oss sjlva till norm fr vad som r rtt och fel, sant och osant. Vi faller ltt fr Narcissus, jaget avgud. Men ven om Roman r pverkad av detta tyranni under sitt eget jag, som hela tiden mste knna efter hur det knns, om det r kul eller hftigt eller bara trkigt och visset, har han en slags hemknsla i Kyrkan. Vad r det som gr att vi knner oss hemma ngonstans? Jo, det beror ofta p att det finns en kta mor i ett kta hem - farsan fr urskta, men en mor r ofta viktigare fr att skapa denna djupare hemhrighet.
S r det ocks i Kyrkan: Maria som vr mor fr oss att veta att vi r efterlngtade. Hon gr Jesus mer lttillgnglig fr oss. Hon hjlper oss att fsta blicken p honom, eller snarare, hon lr oss att vi r sedda, betraktade med krlekens gon: Jesu blick fljer oss verallt. Utan henne blir det tomt och dsligt i Kyrkan, hon skapar trivsel och fr oss att falla till ro.
2. Bernadette, en trettonrig tjej frn sdra Gtaland lskar att sminka sig och kl sig snyggt fr att dra killarnas blickar till sig. Hon sger grna, allra helst nr hennes ldre och frommare systrar r med: "Kyrkans syn p sex r hemsk, jag vill leva mitt sexliv precis som jag vill, jag har rtt till min egen kropp, jag mste hitta min sexuella identitet", ja, hon lter precis som ngon sextant i tjejtidningarna. Men det mrkliga r att hon nd r en ganska kysk person. Ngonting i henne hindrar henne att falla helt fr Eros, knets avgud. Trots att hon bombarderas med sexuella stimuli frn morgon till kvll finns en slags vrdnad fr renhet och kyskhet djupt inom henne, ven om hennes ord och hennes stt att kl sig och upptrda tycks tala ett annat sprk.
I Bernadettes inre finns det ocks en ofrklarlig lngtan efter att komma Maria nra. P djupet anar hon liksom att bara Maria kan hjlpa henne att upptcka vad det r att vara kvinna och vilken stor kallelse det r vara Herrens tjnarinna. Aldrig skulle hon ta s hgtidliga ord i sin mun, men hon r fast. Maria kommer inte att slppa henne s ltt. Vad som n hnder, kommer ngot inom henne att vara inriktat p Maria.
3. Pablo r en 16-rig kta macho-kille frn Skrholmen, en ledartyp som kan f killarna i gnget att flja honom i vtt och torrt - till och med ngon gng till kyrkan, men mest blir det frsts boxning och body-buildning. ven om ingen r tuffare och manligare n Pablo, s finns det ocks en slags blyg mhet och omsorg hos Pablo, han r faktiskt s tuff att han vgar ta sin gamla halta och feta farmor Isabel under armen och stolt g med henne till Vivo, och det mrkliga r att ingen skulle komma p idn att hna honom fr det. Pablo mste man se upp till. Vad r det som gr att han, den borne gngledaren, inte fallit fr Zeus, maktens avgud? Svaret finns p hans brst: den stora Maria-medaljen i guld. Frn barnsben har Pablo hrt hur Isabel mumlar rosenskransens bner och s insupit barmhrtighetens motgift mot den ra makten. ven om han till det yttre tycks vara urtypen fr en kta, rbarkad macho-kille finns det ngot djupare - bakom den yttre fasaden - som r berrt av Jungfru Marias mma hand. Och det mrkligaste av allt: han anvnder aldrig, eller nstan aldrig, svordomar och knsord. Strre mirakel r vl knappast tnkbart fr en 16-rig macho-kille frn Skrholmen.
Ja, Maria har inte bara uppenbarat sig i Lourdes och Fatima, ocks i Skrholmen kan Gud gra stora ting genom sin trogna tjnarinna.
4. Elie r en mager, energisk 18-ring frn Norsborg, han har bara varit tv r i Sverige, men sedan han kom tomhnt frn Mellanstern har han redan hunnit skaffa sig allt. Han jobbar och tjnar pengar som ingen annan. Han brukar sga till familjen: "Jag hinner inte g till mssan, jag mste jobba, det r bra fr barn och gamlingar att g dit, men jobbet gr fre, Gud har inget emot att vi tjnar pengar." Elie r i stor fara att brja dyrka Mammon, penningens avgud. nd finns det ngot som hller honom tillbaka frn att bli en vanlig och simpel Mammons-trl. Han r inte snl, han skickar hem pengar till bde mor- och farfrldrarna. Innan han kom till Sverige har han ltit tatuera Jesu hjrta p ena armen och Marie hjrta p andra armen fr att komma ihg fr vem han egentligen jobbar. I brjan var det lite jobbigt nr kompisarna p jobbet retade honom, men s smningom vande de sig och nu gillar de honom riktigt mycket, fr han stller upp fr alla. Han r inte rdd att st upp fr sin tro. Den som sger ngot nedsttande om Kyrkan, har redan ftt prova p hans hrda knytnvar, men nu rcker det med att hans gon brjar blixtra, s tystnar alla som p kommando.
Elie har en frimodighet som alltid r ett knnetecken p den Helige Ande som vi ser i Maria. Han r inte rdd fr det som de flesta r rdda fr: att gra sig ljlig.
5. Katinka har lite obestmd lder, hon r ganska sliten av all sprit redan nu. Hon kommer frn en av Sveriges trkigaste stder, Eslv, kanske det var drfr hon brjade dricka redan nr hon var 11 r. Katinka brjade dyrka Bacchus, rusets avgud, i unga r, mest fr att fly frn den hrda verkligheten. Allt var ju s trist och inte blev det bttre nr hon var full, nd var det det enda hon gjorde allt medan hon bollades frn fosterhem till fosterhem. Det enda hon alltid hade med sig nr hon flyttade var den lilla Maria-statyetten hon fick nr hon dptes. Det var liksom hennes enda trygghet och fasta punkt i tillvaron. Det fanns ingen katolsk kyrka i det trista Eslv, s hon hade aldrig gtt till frsta kommunion eller katekes. Men det mrkliga var att hon alltid mycket stolt sade "jag r katolik och ingenting annat", nr ngra fosterfrldrar ville ha med henne p bnemte.
Maria var den enda som stod fr moderlig vrme och trygghet i hennes kaotiska liv, nda tills hon av en tillfllighet kom med p en stiftsungdomsdag.
6. Miklos r en begvad plugghst frn Norrlands inland, hur han nu kunnat hamna dr. Bst i klassen, kan spela flera instrument, vet allt om data, hrdrock och innebandy, ja, listan kan gras hur lng som helst, Miklos vet nd bst. Samtidigt har han drabbats av rastlshetens avgud - Vagabond kanske han heter. Allt vill han veta, men ingenting fyller hans ondliga behov av mening och sanning. Ibland kan han bli stilla infr Maria-ikonen frn Rumnien som hnger i hans rum. Marias gon fr honom att komma till stillhet. Han lnar liksom hennes gon fr att se p Jesusbarnet i hennes famn. Lite ortodox musik i bakgrunden hjlper honom att falla ner i stillheten. Rastlsheten, vetgirigheten driver honom att ska Marias hjlp fr att komma till ro i Gud. Tystnad och stillhet har blivit en bristvara i vrt jktiga klimat, ocks i Norrlands inland, men just bristen fder lngtan.
Trsten r det stora beviset p vattnets existens, brukar man sga, liksom bnen p Guds existens. Miklos, geniet, mste kapitulera infr Gud och bli stilla i bn och tillbedjan -liksom Maria.
7. Gun-Britt r en intetsgande 17-ring frn en mindre smlndsk fabriksort, hon r glosgd och tittar med tom blick p allt som hnder. "Det gr detsamma" r hennes svar p det mesta. Hon dyrkar uppenbarligen likgiltighetens avgud - Sfinx - kunde han kanske heta, om han fanns. Hon tycks sitta fast i ett trsk, dr man varken kommer fram eller tillbaka, och det tycks inte rra henne i ryggen om s hela vrlden gick under. Med henne har Maria svrare n med de flesta, som hennes Son sade: "hon r varken kall eller varm.." nd r det inget ont i Gun-Britt, kanske inte s mycket annat heller, men nd... Gun-Britt fick sommarjobb p lngvrden. Frst tyckte alla gamla att hon var det vrsta det varit med om, nr hon stirrade p dem med sina kalla fiskgon. Men den 90-riga Rosalia gav henne en sjlvlysande skr rosenkrans som hon brukade ge de mest likgiltiga och kalla vrdbitrdena. Gun-Britt - som alltid hade frskt dlja att hon var katolik, det stmde inte riktigt med hennes credo: det gr detsamma - blev frst rd i hela ansiktet och sedan kom trarna. Hon mindes sin egen gammelmormor, den enda hon riktigt hade brytt sig om - och den enda som verhuvudtaget brytt sig om den glosgda Gun-Britt.
Vlsignad r din livsfrukt Jesus, mumlade hon, det var det enda hon kom ihg - men det rcker ju. Jesus vntar ocks p Gun-Britt.
8. Jimmy drmmer om en motorcykel hemma i Lilla Edet. Han r bara 14 r s han fr nog drmma lite till. Vggarna r fulla av motorcyklar och motorcykeltidningar ligger utspridda verallt. Dagdrmmarnas avgud - vad han nu kan heta - har honom riktigt i sitt garn. Dag och natt r det motorcyklar som gller. Men han har en annan bild p vggen ocks, visserligen med en motorcykel, men nd. Den kommer frn morsans hemland, Filippinerna, och heter Godspeed - och visar Jesus stende bredvid en motorcykel. Han brukar titta lite p den som en slags aftonbn - och ibland som morgonbn. Ibland r det som hans mor - eller r det kanske Maria? - milt och bestmt vnde hans gon och hjrta mer mot Jesus n mot motorcykeln. Och det mrkliga r att Jimmy ocks drmmer om att bli prst. Hans far som inte r katolik brukar reta Jimmy: Hur vill du ha det egentligen: prst eller motorcykel - eller bde och?
Men farsor och nnu mer icke-katolska farsor frstr ju ingenting, det r bde Jimmy och hans mor verens om. Verkligheten r alltid bttre n drmmen.