Msgr. Bernhard M. Koch in memoriam

Kyrkoherde emeritus Msgr Bernhard M Koch 1929 - 2005

Bernhard Koch föddes på Luciadagen den 13 december 1929 i Karlstadt am Main, en liten stad nära Würzburg i Franken (Tyskland). Staden, fortfarande omgiven av en till stora delar bevarad mur från medeltiden, domineras av den vackra gotiska kyrkan med en skulptur av den uppståndne Kristus som kanske främsta utsmyckning. Bernhard var den yngste i en stor syskonskara; den ende nu levande av dem alla är brodern Johannes, för alla katoliker i Sverige och speciellt i Malmö synnerligen välkänd. Familjen, med härstamning både från den omgivande trakten som en gång varit del av furstbiskopsdömet Würzburg, en av de många "kyrkostaterna" i det tysk-romerska riket, och Schlesien borta i öster, var intensivt katolskt engagerad, vilket märktes också i ett tydligt och riskfullt motstånd mot Hitlerregimen. Johannes beslöt sig efter kriget att följa sin kallelse till präst; gripen av den lilla katolska diasporakyrkans svåra belägenhet anmälde han sig som prästerlig pionjär hos biskop Müller och kom att verka, som bekant, både i Malmö som kaplan och kyrkoherde och sedan i Stockholm som domprost i mer än trettio år.

Hans yngre bror följde honom i spåren och kom efter studier i München under delvis samma lärare som vår nuvarande påve Benedikt XVI, prästvigning 1955 - flera av Malmöförsamlingerns då unga medlemmar var med om denna - och kort verksamhet som "ny-präst", som man säger i Tyskland, i sitt hemland redan 1956 till vårt land och placerades som kaplan i Göteborg. Som helt nybliven katolik lärde jag känna honom 1958 och samarbetade med honom som ett slags "översättare" av den latinska liturgin i en radiomässa 1959, där han predikade på sitt redan karakteristiska vis: där fanns en lugn klarhet, liksom underordning av den egna personen under text och troslära, vilket alls inte uteslöt personligt engagemang, tvärtom: hos denna mycket reserverade person fann man vid närmare bekantskap en stor lidelse för sanningen, för skönheten i det skapade - inte minst i musiken och konsten - en lidelse, ett passionerat intresse för Gud själv, för uppenbarelsen i Kristus, för Kyrkan. Många var de i Göteborg som var mycket tilltalade av hans säkra pastorala handlag, hans nyktra saklighet och beredskap att alltid vara till hands, också i svåra situationer. Han flyttade som kyrkoherde till Gävle 1961 och satte genast igång med planer på nybyggnad av kyrka och församlingscentrum som redan då var i starkt behov av renovering.

1964 kom han som vikarierande kyrkoherde till Malmö. Han blev ordinarie innehavare av tjänsten 1965. Han behöll denna post ända till 2002, något som i vårt stifts annaler torde vara ett svårslaget rekord: han kan väl där bara konkurrera med sin bror Johannes, som var domprost i Stockholm mellan 1962 och 1995. Han fick så att säga "ärva" den kyrka och det församlingscentrum, som just brodern varit den främste inspiratören till och som invigts så sent som 1960. Dess "moderna" stil hade förvånat och rent av chockerat några, men snart accepterats av de flesta som ett originellt, vackert, rent och mycket funktionellt kyrkorum. Redan före Andra Vatikankonciliet hade båda bröderna Koch omsatt den teologiska och liturgiska förnyelse de lärt känna i sitt hemland i pastoral och i synnerhet liturgisk praxis. Den utesluter inte, utan förutsätter djup förankring i traditionen, lika litet som den föraktar folkliga uttryck för katolsk tro, något som kom Bernhard Koch väl till pass både när det gäller mötet med svenskfödda konvertiter, bland dem vår nuvarande biskop Anders Arborelius OCD, och de många invandrare som från det katolska Syd- och Östeuropa under hans tid som kyrkoherde i Malmö sökte sig till vårt land och till den skånska metropolen. Han behöll till någras förargelse och mångas glädje den latinska högmässan också efter den liturgiska reformen, eftersom han ansåg att den just i vår situation som är så präglad av nationers och kulturers mångfald väl kan försvara sin ställning.

Vid sin sida hade han som kaplaner en hel rad av stiftets nuvarande kyrkoherdar och andra prästerliga befattningshavare, bland annat undertecknad, som kom att verka under honom i hela sex år, 1972 till 1978. Vi kände ju varandra väl sedan flera år, och jag har honom att tacka för mycket på min väg till prästvigningen. När jag ser tillbaka på dessa sex år gör jag det med stor glädje och djup tacksamhet: Bernhard var som en äldre bror och ändå en god och saklig överordnad. Han tvekade inte att ge mig och andra medarbetare stor självständighet, att lyssna till oss, samtala med oss och ändå våga fatta beslut, ibland obekväma, ibland också sådana som man hade svårt att förstå, åtminstone vid första anblicken. Att kombinera vänskap med en sådan ställning är inte lätt och inte allom givet. I mitt fall lyckades denna kombination - också tack vare Bernhards syster fru Maria Valesi som offrat en framgångsrik karriär i familjefirman för att förestå ett svårhanterligt och svårfinansierat hushåll i Malmö katolska prästgård.

Också efter min Malmö-tid har jag behållit förbindelsen med min "gamle" kyrkoherde, som bistått mig med råd och dåd när så behövdes. Det var en glädje för mig att vid slutet av hans kyrkoherdetid kunna återvända, nu i en helt annan position, och kunna hjälpa honom när hans krafter svek på grund av den svåra sjukdom som oväntat drabbat honom. Vi vet alla med vilket mod och vilken förtröstan han bar den, medveten och trosstark in i det sista. Han blev till slut en "korsbärare" i sin Herres efterföljd, till hjälp och uppbyggelse för oss alla som kände och höll av honom. Tomheten och saknaden efter honom blir stor, för oss alla, men först och främst för hans äldre bror Johannes, som behöver vårt stöd och vår förbön.

Må Bernhard Koch, som troget tjänat sin Herre och Mästare under hela sitt liv och som fick lämna detta jordeliv i det femtionde året av en rik och fruktbärande prästerlig gärning, gå in i sin Herres glädje!

Lars Cavallin

Msgr.Bernhard M. Koch avled på morgonen den 25 maj efter en tids sjukdom. Han begravs i Vår Frälsares församling av biskop Anders den 17 juni kl 11.30.

Msgr.Bernhard Maria Koch tillhörde den exklusiva grupp av präster som kom till Sverige under pionjärtiden på 50-talet, innan det andra Vatikankonciliet, och innan den stora tillväxten av antalet katoliker tagit fart.

Han föddes den 13 december 1929 i Karlstadt, Main i Bayern. Efter teologistudier prästvigdes han den 29 juni 1955 i Freising. Ett år senare flyttade han till Sverige. Biskop Müller utnämnde honom först till kaplan i Kristus Konungens församling i Göteborg, där han blev kvar fram till november 1961.

I december 1961 utnämndes han till kyrkoherde i Gävle där han stannade i tre år. Därefter vikarierade han som kyrkoherde i Vår Frälsares församling i Malmö, och tillträdde som ordinarie kyrkoherde den 1 april 1965. En post han innehade ända fram till för tre år sedan, då han gick i pension den 15 augusti, en kyrkans stora festdagar då vi firar Jungfru Marias upptagning i himlen.

Att säga att han under sina många år som kyrkoherde i ett av vårt stifts största församlingar hann bli något av en legendar är inte någon överdrift. Under hans ledning byggdes församlingen upp efter att den börjat använda den nya församlingskyrkan som den tidigare kyrkoherden och Msgr.Bernhard Kochs bror Msgr.Johannes F.Koch låtit uppföra i Malmö- och han fick också uppta vår blivande biskop Anders Arborelius i kyrkans fulla gemenskap.

Men Msgr.Bernhard Koch har inte bara gjort församlingen i Malmö stora tjänster. Han verkade också på stiftsnivå, 1964 utnämndes han till medlem i liturgiska kommissionen, mellan 1975 – 1978 satt han i det råd som idag motsvaras av stiftsrådet. Det var en svår tid i stiftet då biskop Tayler avled i september 1976 och stiftet inte hade någon biskop förrän biskop Hubertus Brandenburg utnämndes 1978..

Mellan åren 1978 och 1984 var Msgr.Bernhard.Koch dekan i Malmö dekanat.

Msgr.Bernhard Koch bedrev sina studier samtidigt som vår nye påve Benedikt XVI. Trots att han var svårt sjuk berättade han helt kort om sina intryck av Joseph Ratzinger från studietiden i Freising samma kväll, den 19 april, som denne valts till påve.

- Han är präglad av den teologiska skolan i München, där man förenar en vilja till förnyelse där det behövs med en kontinuitet av det centrala i den katolska tron, sa han då.

Helt säkert stämde det också med Msgr.Bernhard Kochs egna förhållande till kyrkans tro och lära.

Biskop Anders förrättar begravningen av Msgr.Bernhard.M. Koch i Vår Frälsares församling kl 11.30 den 17 juni.

Texten är hämtat från http://www.katolskakyrkan.se