Av Msgr Bernhard M Koch (kh 1965 -2002) († 2005)

Vår Frälsares församling kunde 1970 fira 100-årsminnet av sin tillkomst. Den 16 januari 1870 celebrerade pastor Bernhard zu Stolberg för första gången den heliga mässan i Malmö. Samma år godkände myndigheterna bildandet av en katolsk församling i Malmö och bekräftade valet av pastor Stolberg som ledare av denna församling. Tack vare kyrkoherde Stolbergs enträgna arbete kunde den nya församlingen redan två år senare, den 29 september 1872, få uppleva invigningen av den första katolska kyrka, som efter reformationen byggts i Malmö, för övrigt en av de första i Sverige.

Under högtidliga former firade församlingen sitt 100-årsjubileum den 26 och 27 september 1970, 100-årsminnet av den ursprungliga Vår Frälsares kyrkas tillkomst. 100 år är ingen särskilt anmärkningsvärd ålder för en kristen församling. Men tillkomsten av en katolsk församling i Malmö är ändå ett tecken på att de kristna av olika konfessioner efter århundraden av strid och ömsesidig förföljelse till sist har lärt sig att tolerera varandra och är därför värd att framhävas. Vi kan vara glada över, att denna tolerans sedan den tid då de s.k. dissenterlagarna stiftades i Sverige och efter 1870, då församlingen grundades, ständigt har vuxit och utvidgats i riktning mot förståelse, solidaritet och vilja till samarbete alla kristna emellan.

En milstolpe i denna utveckling har andra Vatikan- konciliet varit. Sett ur katolsk synvinkel var grundandet av en katolsk församling och uppförandet av ett katolskt tempel i Malmö mycket betydelsefullt. Det innebar, att den katolska kyrkan återigen blev representerad i Sydsverige. Katolikerna i södra Sverige fick åter möjlighet att mottaga sakramenten i enlighet med sin övertygelse, sedan dess kan de åter vända sig till katolska själasörjare med sina problem och få höra Guds ord förkunnas så som katolsk tro genom årtusenden har bevarat, tolkat och bekänt evangelium.

Vår Frälsares församling i Malmö har, liksom överhuvud taget den katolska kyrkan i Sverige under de gångna 100 åren, aldrig haft ambitionen att missionera bland icke-katolska kristna. Dess främsta uppgift var- och är- att skapa och upprätthålla kontakt med de människor, som är katolskt döpta och känner sig som katoliker. De flesta av dessa människor har såsom flyktingar och invandrare kommit till Sverige och har i denna situation många svårigheter att brottas med. Kontakten med kyrkan behövs för att de inte skall förlora förbindelsen med sin katolska tro och därmed, i de flesta fall, även med varje form av kristen livsföring. De personella och ekonomiska resurser, som den katolska kyrkan i Sverige och följaktligen även Vår Frälsares församling förfogar över, räcker knappast till för denna uppgift och församlingen är alltjämt beroende av hjälp från kyrkliga institutioner och enskilda trosfränder i utlandet.

Det är givet att Vår Frälsares församling genom sin blotta existens har erbjudit ett alternativ också för en del människor i Sverige, vilka tidigare inte haft någon kontakt med den katolska kyrkan. Och, fastän tanken på proselytmakeri ligger kyrkan fjärran, har likväl flera icke- katoliker självmant bett att få bli upptagna som medlemmar i församlingen. På så sätt har Malmö-församlingen ständigt vuxit under de gångna 100 åren. Det var 15 personer, som år 1870 sökte tillstånd att få bilda en katolsk församling. Idag bor minst 15 000 katoliker inom församlingens dåvarande gränser. På allt fler platser inom det stora ursprungliga församlingsområdet firas mässan och ordnas trosundervisning för de katolska barnen. På en mängd platser har kyrkor och kapell byggts eller inrättats i köpta eller förhyrda lokaler. Den första kyrkobyggnad som uppfördes var ovannämnda Vår Frälsares kyrka vid Gustav Adolfs torg i Malmö, eller Jesu Hjärta kyrka, som den först kallades. År 1960 kunde den nya Vår Frälsares kyrka vid Thottsgatan - Erik Dahlbergsgatan tas i bruk. Det hade helt enkelt blivit en livsnödvändighet för den starkt växande församlingen att få ett större församlingscentrum.

Om uppförandet av den första kyrkan möjliggjordes enbart genom kyrkoherde Stolbergs outtröttliga arbete, så var eldsjälen bakom den andra kyrkans tillkomst församlingens dåvarande kyrkoherde Johannes F. E. Koch. Utan tvivel har den nya kyrkan med tillhörande byggnader blivit inte bara ett mycket ändamålsenligt församlingscentrum utan även en av de intressantaste moderna byggnaderna i Malmö. Men, som ovan nämnts, har även andra städer fått sina kyrkor resp. kapell: 1923 Oskarström, 1928 Helsingborg, 1930 Lund, 1933 Bromölla, 1954 Färlöv nära Kristianstad, 1966 Hässleholm och 1967 Trelleborg. Från "moderförsamlingen" i Malmö har med tiden nya församlingar avskilts: Oskarström, Helsingborg, Växjö, Lund och nu senast Kristianstad. Inom Malmö-församlingens nuvarande område, som omfattar södra Skåne, bor cirka 7 000 katoliker.

Regelbundna gudstjänster hålles, förutom i Malmö, varje söndag i Trelleborg och en gång i månaden i Simrishamn och i Ystad. I sistnämnda stad får katolikerna disponera den medeltida franciskankyrkan, som efter grundläggande renovering år 1967 återinvigdes som ekumeniskt gudstjänstcentrum. Vid återinvigningen av denna S:t Petri klosterkyrka var den dåvarande apostoliske delegaten i Norden, ärkebiskop Heim, samt några i Sverige verksamma franciskanmunkar närvarande.

Vår Frälsares församling i Malmö hyr även en gård i närheten av S:t Olof, där sommarkolonier arrangeras och annan ungdomsverksamhet bedrives.

Den utveckling Vår Frälsares katolska församling i Malmö genomgått har i hög grad påverkats av den stora invandringen till Sverige under det gångna århundradet. Politiska händelser och ekonomiska förändringar i Europa har fört hit en ström av flyktingar och utländska arbetare. En stor del av dessa människor har kommit från katolska länder. Likväl är den katolska kyrkan i Sverige inte en invandrarkyrka i egentlig mening; det finns även i Vår Frälsares församling en kärna utgörande av familjer, som under generationer bott i landet eller som genom konversion, ibland redan i tidigare släktled, är medlemmar av den katolska kyrkan. Aven om invandringen avstannar, kommer församlingen att växa vidare, statistiken för de senaste åren visar detta tydligt. Sedan 1965 har årligen mellan 13 och 24 församlingsbor avlidit och mellan 130 och 190 barn döpts. Vår Frälsares katolska församling i Malmö är alltså i flera avseenden en ung församling. Men den katolska kyrkans historia i Malmö och i Skåne är gammal.