Alla dop av barn i vår församling är en glädjens fest. I dopet blir barnet verkligen Guds barn, bevaras från ursyndens följder och inlemmas i Kyrkan som en del av Kristi Kropp. Därför är dop aldrig en privat angelägenhet utan berör hela församlingen oavsett vilken härkomst barnet eller familjen har.
Inga andra dop får äga rum i församlingen utan kyrkoherdens tillstånd.
Ett dopsamtal äger rum någon vecka innan dopet. För anmälan och övriga frågor, ring expeditionen: Tel: 040 – 24 35 30 eller någon av prästerna.
För att få döpa sitt barn gäller följande:
-
Familjen ska vara registrerad i en katolsk församling.
-
En eventuell fadder ska vara registrerad i en katolsk församling, minst 16 år gammal, konfirmerad och leva i enlighet med kyrkans ordning.
-
Man kan låta en icke-katolskt kristen vara vittne vid dopet.
-
Föräldrarna (och om möjligt faddern) ska delta i en gemensam förberedelse två ggr. (OBS! Detta gäller för första barnet. Därefter räcker det med en träff före dopet).
-
Maximalt två faddrar: den ene man, den andra kvinna.
-
Personbevis med familjetillhörighet ska tas med från Skatteverket.
Det finns ingen avgift för dop i Vår Frälsares kyrka. Gåvor till församlingen är däremot alltid välkomna!
Dopet är det första sakramentet som grundlägger det kristna livet. Oftast meddelas sakramentet till små barn, men endast om det finns vuxna som vill leda barnet in i dess kristna liv. Dopet förrättas genom att tre gånger gjuta vatten över huvudet med orden som ovan. Som förklarande symboler smörjs pannan med krisma (blandning av olja och balsam) så som man tidigare smorde kungar och andra betydande personer. En vit dopklänning hänvisar till det rena, nya livet. Dopljuset tänds vid det stora ljuset som man har välsignat i påsknatten som ett tecken på den uppståndne Kristus.
Dopet är det första sakramentet, eftersom det är tecknet på att en människa tar emot Kristus och blir medlem i kyrkan. Ordet dop är besläktat med ”doppa”. När den som ska döpas stiger ned i dopgraven eller sänks ned i dopfunten är detta ett tecken på att man i dopet får del av Kristi död och uppståndelse. Numera hälls vattnet oftast bara över huvudet på den som döps, men innebörden är densamma. Dopet betecknar också rening – från all synd – liksom det är ett tecken på nytt liv. När ett barn döps lovar föräldrar och faddrar att ta ansvar för att barnet får växa upp i kyrkans tro.
Genom dopet, konfirmationen och eukaristin, de kristna initiationssakramenten, befrias människorna från mörkrets makt, de dör med Kristus, begravs med honom och får barnaskapets Ande. De firar med hela Guds folk åminnelsen av Herrens död och uppståndelse.
Genom dopet blir människorna till en enda kropp i Kristus och bildar så Guds folk.
Genom dopet blir människorna till en enda kropp i Kristus och bildar så Guds folk. I och med att de får förlåtelse för alla synder, övergår de från sina medfödda villkor, till att vara Guds barn. Födda av vatten och helig Ande blir de en ny skapelse; därför kallas de Guds barn och är det verkligen.
Dopet, som är livets och himmelrikets port, är den nya lagens första sakrament. Kristus har utlovat det åt alla för att de skall få evigt liv. Dopet är främst trons sakrament, den tro genom vilken människorna, upplysta av den helige Andes nåd, svarar på Kristi evangelium. Dopet är dessutom det sakrament genom vilket människorna inlemmas i kyrkan, uppbyggs till ett Guds hus i Anden och blir ett konungsligt prästerskap och ett heligt folk.
Dopet är alltså enhetens sakramentala band mellan alla dem som blivit pånyttfödda genom detta sakrament. Eftersom dopet tas emot en gång för alla hålls dopriten högt i ära av alla kristna, och sedan det en gång blivit giltigt förrättat, är det inte tillåtet att upprepa det, även om det utförts av kristna bröder i andra samfund.
Här kan du läsa mer om hur dopet rent praktiskt går till.